Guds kärlek är som stranden och som gräset (FINLANDIA)

Det är alltid intressant att testa hur en bekant psalmtext går ihop med en annan melodi än den man brukar använda. Psalm 289, Guds kärlek är som stranden och som gräset, är inte en av mina favoriter men den är väl bekant bland kyrkfolk. Jag har upptäckt att den går att sjunga till en helt annan melodi än den gängse. Så, jag ger er här Finlandia-versionen...

God rest you merry gentlemen!

God rest you merry gentlemen är en engelsk julsång från mitten på 1600-talet. Den är oerhört välkänd i Storbritannien och Förenta Staterna. Jag har alltid varit förtjust i melodin och för några år sedan ramlade jag över ett par svenska texter som går att sjunga till melodin. Detta är den bästa av dem.

Hör änglasången hälsar oss, stor glädje bådar jag!
Till jordens släkten sänder Gud / sin kärlek, sitt behag.
Se; Jesus Krist, Guds Son, är född åt er på denna dag

Refr. O, glädje och jublande fröjd, jublande fröjd!
O, glädje och jublande fröjd! 

I mörkret fruktar jordens folk / var stund för liv och lem.
Då strålar evangelium / ur natten fram kring dem
Kom skynda, frälsaren är född åt er i Betlehem [refr].

Och den som ängelns bud förstått / Ser dagen gry ur natt
Han sveper manteln kring sig brått /Och griper staven fatt
Han skyndar, söker tills han nått / Guds löftes dolda skatt [Refr].

Men ingen konung dragit in / med härars glans och makt
Och ingen har messias sett / i väntad segerprakt
I åsnestallet det har skett som profetian sagt [Refr].

Kom låt oss jubla med varann’ / Sjung ära vare Gud!
Marias son förena kan / En värld i lovsångsljud
Sin frid till jorden skänker han / Och kärlek är hans bud

O, glädje och jublande fröjd, jublande fröjd!
O, glädje och jublande fröjd!

När stormens lurar skalla

 

En gammal psalm för Helige Mikaels Dag. Fast sjungen på den välbekanta melodin "Den blomstertid nu kommer" istället för ursprungsmelodin.

1. När stormens lurar skalla
kring bleka fält och land
och dystra vågor svalla
mot öde skär och strand,
när dödens lie blänker
i sommarblomstrens lid,
jag mänskans lott betänker
och hennes bråda tid.

2. Hör, allt omkring mig ropar:
Förgängelse och död!
Och mörkrets här sig hopar
kring dagerns sista glöd.
O Gud, mig kläd med styrka
för Andens höga strid!
Nu samlar sig din kyrka
till Mikaelitid.

3. Och himlens skyar jaga
mer hett och brått varann.
Sig härar sammandraga
kring himlens hövitsman.
Upp, Kristi stridsmän, vaken!
Guds kyrka, redo stå!
Nu Mikael mot draken
till väldig strid skall gå.

4. Se ljusets kämpaskara!
Ej fruktan den betar.
Hur vapnen glänsa klara,
hör segerglad fanfar!
Igenom mörkrets länder
och heta striders bad
den hoppets blickar sänder
emot Guds gyllne stad.

5. Och falnar sista glöden
av solens eld en gång,
skall mörkrets här och döden
ej sjunga segersång.
Från fjärran stammar glansen
i Kristi stridsmäns drag:
de skymta segerkransen
och alla helgons dag.

En synnerligen gammal nyhet om psalm 606

Det här är verkligen inte någon nyhet alls - men jag blev just påmind om att textförfattaren Eva Norberg skrev om andra versen på psalm 606, "det gungar så fint", på begäran. Psalmens andra vers sådan den står i psalmboken innehåller nämligen en formulering som inte sällan känns ganska märklig, nämligen "Du är aldrig ensam och oönskad mer, för du hör honom till"... För även om det nog finns många barn som tragiskt nog känner sig ensamma och oälskade, så har väl ändå många - jag hoppas de flesta - föräldrar som älskar dem. Och de vet om det. Sörjande föräldrar på en barnbegravning mår nog inte bra av en antydan om att de nog inte älskade sitt barn egentligen - så Eva Nordberg skrev om andra versen. 

Psalmen lyder då: 

1. Det gungar så fint när han bär dig, mitt barn. Han går på så mjuka sandaler. Hans mantel är vävd av det lenaste garn. Hans arm är så stark, hans doft är så ren. Han känner var rot och var grop och var sten, och han nynnar en sång, som han gjorde en gång till stjärnornas ljusa koraler.

2. Mitt barn, du är buren i Skaparens famn. Han andas intill dig så nära. Han håller omkring dig. Han känner ditt namn. Han gråter med dig, han ler när du ler och aldrig han lämnar dig vad som än sker, för du hör honom till, Herren Jesus, som vill till himmelens glädje dig bära.

Klar förbättring, om du frågar mig.

Finlandia forever!

Jag har älskat Sibelius "Finlandia"-hymn sedan första gången jag hörde den. I Amerika och England sjungs psalmen "Be Still my Soul" på den melodin. Dessvärre finns den svenska översättningen (Min själ dig gläd) inte med i psalmboken och den lär inte komma med i nästa heller pga av textliga upphovsrättsskäl, men... Man kan ju låna in den ändå. 

Finns det andra texter som kan sjungas på Finlandia? Svar: Ja. Du kan utan problem sjunga "Guds kärlek är som stranden och som gräset" (sv.ps 289) till Finlandiahymni. Du kan sjunga O store Gud (sv.ps 11) på melodin om du stryker upprepningen av "o store Gud" som avslutar verserna. Och du kan sjunga Alf Härdelins "Brist ut i sång" från RKKs psalmbok Cecilia, nr 17, till Finlandia om du gör en modd som består i att reprisera frasen "Brist ut i sång, min själ, välsigna Gud, hans trofasthet förblir till evig tid" som inleder vers 1, efter varje vers.

Brist ut i sång, min själ, välsigna Gud,
hans trofasthet förblir till evig tid.
Stor är hans makt och visdom är hans bud,
hans namn är heligt och hans gåva frid.
Brist ut i sång, min själ, välsigna Gud,
hans trofasthet förblir till evig tid.

Osv.

Resten av texten [här]. 

Herre, hör ropen...

Såg deppiga bilder från Ukraina och plötsligt föll Kyriet från folktonsmässan Ljus och Hopp in i skallen. Jag mindes texten ganska väl från när jag sjöng det i en mässa med fredstema en nyårsdag för många år sedan och jag tror det här är så det är skrivet.  

Jag är lite osäker på om den här texten egentligen är ett bra Kyrie, för ett sådant bör väl i princip rymma Herre, Förbarma dig, Kristus Förbarma dig, Herre förbarma dig - men den kan fungera som deppig psalm. 

Herre, hör ropen som kommer från djupen,
lyssna, o Herre, till bönernas ljud.
Det är den blödande jorden som ropar,
ropar i vånda: Förbarma dig Gud!

Ropen de stiger från flyktingars läger,
ordlösa rop som allt lidande fött.
Rop bor i röken från brinnande byar,
människors boning som bomber förött.

Kvävda är ropen från barn och från mödrar,
de som har gråtit vart ögonpar torrt.
All deras smärta kan ord ej beskriva,
tag från de maktgalna vanvettet bort!

Herre, hör ropen som kommer från djupen,
hör våra böner och hjälp oss förstå,
att vi har del i det onda som händer,
om vi är tysta och bara ser på.

Högtlovat vare Jesu namn

 

ALL HAIL THE POWER OF JESUS' NAME!

- Som svensk känner man igen melodin, som på engelska kallas "Ladywell" - som "Hur mäktig är den sabbat". En svensk tolkning av den engelska texten, fast utan det där med Jesse rot och Israels säd, utan malört och galla och med helt annan melodi, finns i Sv.Ps 14 "Högtlovad vare Jesu namn" - men den kan inte sjungas omodifierad till Ladywell. Om man drar ihop vers 1-2 och 3-4 och stryker ordet "honom" i sista raden på varje så går det.

All hail the power of Jesus' name!

Let angels prostrate fall;

Bring forth the royal diadem

And crown Him Lord of all.

Crown Him, ye morning stars of light,

Who fixed this floating ball;

Now hail the Strength-of-Israel's might

And crown Him Lord of all.

Crown Him, ye martyrs of your God,

Who from His altar call;

Extol the stem-of-Jesse's rod

And crown Him Lord of all.

Ye seed of Israel's chosen race

Ye ransomed of the fall,

Hail him who saves you by his grace,

And crown Him Lord of all!

Sinners, whose love can ne’er forget

The wormwood and the gall,

Go spread your trophies at his feet

And crown Him Lord of all.

Let every tribe and every tongue

Before him prostrate fall,

And shout in universal song

The crownèd Lord of all.

MODIFIERAD "Högtlovat vare Jesu namn" som går att sjunga till Ladywell/Hur mäktig är den sabbat

Högtlovat vare Jesu namn, du änglaskara sjung

och bär den gyllne kronan fram till alla kungars kung

och du martyrers trogna här, som gått en stig så tung,

dig skynda fram, din hyllning bär att ära kungars kung.

Du Herrens folk, som löst han har, ur syndens boja tung

träd fram med lovsång ren och klar, och prisa kungars kung

Upp varje folk och släkt och stam, och Herrens ära sjung

Vak upp mitt hjärta, skynda fram, att hylla kungars kung

Dopets vatten, nådens källa

Psalmförslag för Första Söndagen efter Trefaldighet med rubriken "Vårt dop", eller när du helt enkelt behöver en doppsalm som inte är skriven för småbarnsdop:

Christian Braws "Dopets vatten, nådens källa", nr 219 i "Vårvintersång". Sjunges på melodin till Svps 289, Gud ditt folk är vandringsfolket. Man kan också sjunga den på melodin till 53, livets Ande kom från ovan, om man repriserar också den näst sida raden i varje vers. 

Dopets vatten, nådens källa som en härlig ljusets flod Du med glädjens kraft skall välla och ge världen hopp och mod Helig Ande, helig Ande, ./.Liv och frid i Kristi blod ./.

Nu när jag dig har fått smaka och fått se din ljuvlighet, har jag kraft att glad försaka all den ondes härlighet. Allt jag önskat, allt jag önskat, ./. Ger mig dopets hemlighet ./.

Gud i dopet mig har vigit, till att leva såsom Han, som till jorden ned har stigit, och på korset döden fann men för evigt, men för evigt ./.Dödens makter övervann ./. Från mitt dop är jag på vandring till mitt mål, till salighet, till den slutliga förvandling, då alltings förgänglighet, genomstrålas, genomstrålas, ./. av min Herres härlighet ./. Livet skall få sista ordet, Dopet triumferar då, när det stora nattvardsbordet vi hos Gud ser dukat så. Å, jag längtar, å jag längtar, ./.att den glada festen nå./.

Veni Sancte Spiritus

VENI SANCTE SPIRITUS 
- Kom, helige Ande. En medeltida bön som tonsatts många gånger. Nedan den svenska översättningen. En god bön, inte bara för Pingsttid utan för varje tid.

Kom, Guds egen andedräkt,
kom, du rena, varma fläkt
av Guds rikes ljuvlighet.

Kom och fyll vår fattigdom,
kom med all din rikedom,
kom och lys vår vilsenhet. 

Gjut ditt mod i rädda bröst,
bo i oss och var vår tröst,
bli vår värme, bli vårt stöd,

vilan när vår nöd blir lång,
frihet mitt i livets tvång,
svalka mitt i smärtans glöd.

Ande, salighetens ljus,
gläd vårt hjärta med ditt rus,
bli dess tysta jubelskri.

Utan dig är allting dött,
åldrat, kraftlöst, tomt och trött
under tidens tyranni.

Tvätta rent det fläckade,
vät med dagg det torkade,
läk vår oros djupa sår.

Väck till liv det domnade,
värm ur död det stelnade,
samla dem som vilse går. 

Kom med enhet, kom med frid,
gör vår tid till hoppets tid,
andas i vår längtans bön.

Gör oss visa av ditt råd,
gör oss goda av din nåd,
ge oss härlighetens lön. 

Amen. Halleluja.

Psalmkombo: 199, 197, 162

En sak som naturligtvis är helt uppenbar när man ser det men som åtminstone jag inte tänkt på, är att om man har flera psalmer med samma melodi kan man ju också kombinera texterna. Jag påstår inte att det nödvändigtvis eller ens ofta är en bra grej men jag tycker att följande fungerar alldeles utmärkt:

Svps 199. Den blomstertid nu kommer + tredje versen från svps. 197 (den blida vår är inne) och vers numro sex från svps. 162 (som sol om våren stiger).

Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor.
Du nalkas, ljuva sommar, då gräs och gröda gror.
Med blid och livlig värma till allt som varit dött,
sig solens strålar närma, och allt blir åter fött.

De fagra blomsterängar och åkerns ädla säd,
de rika örtesängar och lundens gröna träd,
de skola oss påminna Guds godhets rikedom,
att vi den nåd besinna, som räcker året om. 

Ur sky, ur luft och lunder, vi fågelsången hör.
Än sker Guds skaparunder och allting nytt han gör.
Då går vi som i drömmar på strand och skogens stig
och ur vårt inre strömmar en lovsång, Gud till dig.

Du klara gudomslåga, du Sol som vår vigt in,
Guds svar på livets fråga, i våra själar brinn.
O kom att nu oss viga till liv som död ej vet,
men utan gräns skall stiga mot okänd härlighet.

Det finns ett land av ljus och sång

Nej, jag har inte varit så aktiv på bloggen som jag önskat. Det beror på två saker: 1) mycket annat att stå i och 2) det inte helt obökiga gränssnittet. Blogger har fått fler funktioner sedan sist jag bloggade - men det har inte nödvändigtvis gjort saker enklare.

Hur som helst: Jag återupptäckte idag en psalm som jag glömt bort - nämligen den fina 636: "Det finns ett land av ljus och sång". Det är en psalm om Himlen och jag tycker om bildspråket där Himlen inte liknas vid något molnrike utan beskrivs som "ett morgonland i evig vår, med blommor, äng och skog". Det är ett bra bildspråk, eftersom Himlen är en plats - som jag brukar säga - i Gud och därmed genomsyrad och alltigenom präglad av vem Gud är. Och Gud är inte bara den Odödlige och Oförgänglige - han är också Livets Källa. Ett land helt präglad av Gud är alltså ett land som formligen svämmar över av liv, där det växer så det knakar, grönt, prunkande, överdådigt. 

Sedan upptäckte jag att man kan sjunga psalmen på den fina polska melodin till "Fram tågar konungens banér". Man får modda lite i slutet på varje vers, men det låter skapligt. Här ett förfärligt klipp inspelat på min mobil och publicerat på instagram:

Psalm 636 - annan melodi

Min själ dig gläd...

 

Det är alltid roligt när man upptäcker att det finns svenska översättningar av vackra utländska hymner. BE STILL MY SOUL, till Jean Sibelius vackra Finlandia-melodi, sjungs i lutherska kyrkor i Amerika och i Church of England. 

1. Min själ, dig gläd! Din Gud skall dig bevara.
Med tålamod bär på ditt kors, din sorg.
Han ger dig kraft, han skall ditt liv försvara.
Vad än dig sker, han är din säkra borg.
Min själ, dig gläd! Han är din Gud och Vän
och för dig hem till himlens land igen.

2. Min själ, dig gläd! Din Gud skall tryggt dig visa
din framtids stig, så som han gjort förut.
Vart knä skall böjas och var tunga prisa
och varje fråga skall få svar till slut.
Min själ, dig gläd! Och lyssna till hans ord
som stormen gjorde då han gick på jord.

3. Min själ, dig gläd! Gud skall den tid förkorta
då mörkret rår. Kom till hans öppna famn.
När synd och död och jordisk sorg är borta,
i kärlek stor han viskar ömt ditt namn.
Min själ, dig gläd! Vid himmelrikets grind
han torkar alla tårar från din kind.

O Store Gud

En psalm som inte är riktigt lika populär längre som den en gång var men fortfarande sjungs då och då är "O Store Gud". Förra sommaren upptäckte jag att man kan sjunga den till en helt annan melodi än den vanliga som står i psalmboken, nämligen till "Star in The East", också känd som "Brightest and Best", en traditionell amerikansk melodi. Det blir en rätt annorlunda ton, får man säga. Tyvärr har jag inte inspelningen med komp - så håll till godo med a cappella. 

1. O store Gud, när jag den värld beskådar

som du har skapat med ditt allmaktsord,

hur där din visdom väver livets trådar

och alla väsen mättas vid ditt bord

//: då brister själen ut i lovsångsljud:

o store Gud, o store Gud ://

2. När jag hör åskans röst och stormar brusa

och blixtens klingor springa fram ur skyn,

när regnets kalla, friska skurar susa

och löftets båge glänser för min syn

då brister själen ut…

3. När sommarvinden susar över fälten,

när blommor dofta invid källans strand,

när trastar drilla i de gröna tälten

vid furuskogens tysta, dunkla rand,

då brister själen ut…

4. När jag i Bibeln skådar alla under

som Herren gjort sen förste Adams tid,

hur nådefull han varit alla stunder

och hjälpt sitt folk ur livets synd och strid,

då brister själen ut…

5. När tryckt av synd och skuld jag faller neder

vid Herrens fot och ber om nåd och frid,

och han min själ på rätta vägen leder

och frälsar mig från all min synd och strid,

då brister själen ut…

6. När en gång alla tidens höljen falla

och jag får skåda det jag nu får tro,

och evighetens klara klockor kalla

min frälsta ande till dess sabbatsro

//: då brister själen ut i lovsångsljud:

Tack, gode Gud, tack, gode Gud! ://

Exsultet - påskljushymnen

Exsultet är Påskljushymnen som präst eller annan liturg sjunger i påsknattens mässa eller i påskotta över det nytända Påskljuset. Jag har brukat sjunga inledningen till hymnen i påskdagens högmässa också men men att sjunga hela texten om "detta är den natt" blir lite märkligt dagtid...

Egentligen är Exsultets text koppad till ett antal gammaltestamentliga texter, en annan serie läsningar än de som i Svenska kyrkans evangeliebok anger, nämligen:

1 Mos 1:1-2:2 eller 1:1,26-31
1 Mos 22:1-18 eller 21:1-2,9a, 10-13, 15-18
2 Mos 14:19-15:1a, 15:19-31,15:1-2,11-13
Jes 54:5b-14
Jes 55:1-11
Hes 36:24-28
Hes 37:1-14

Men hur som helst...

Jag känner inte till Exsultets historia men jag har förstått att den har gamla rötter fast utvecklats över tid. Melodin som används i huvudpartier känner nog många igen som den "Tonus Solemnis" som används i nattvardsbönens prefation (och som man också, faktiskt, kan sjunga själva nattvardsbönen till).

Själva namnet "Exsultet" är väl "jubla" i imperativ och alltså det första ordet i sången. 

P: O, jubla nu, alla himmelens änglar!
O jubla nu, alla Guds tjänare, och förkunna konungens seger,
ni frälsningens basuner!

Gläd dig även du jord, över honom som är världens ljus! Och i glansen av den evige Konungens härlighet, må hela världen förnimma att allt dess mörker har skingrats! Nu glädje sig även Kyrkan, vår moder, smyckad av ljusets strålar! Och må detta tempel nu fyllas av de trognas glädje och jubel!

P: Upplyft era hjärtan till Gud!
F: Vi upplyfter våra hjärtan!
P: Låt oss tacka Gud, vår Herre!
F: Allena Gud är värd vårt tack och lov!

P: Ja, sannerligen, du ensam är värd vårt lov, allsmäktige Gud, osynlige Fader, dig vill vi prisa och välsigna genom Jesus Kristus vår Herre. Han är den som har betalat all vår skuld och genom sitt heliga blod berett förlåtelse för allas synder. 

Detta är påskens högtid, då det sanna lammet slaktas, med vars blod de troendes dörrposter helgas.
Detta är den natt, då du befriade ditt folk ur Egyptens träldom och ledde det genom Röda Havet.
Detta är den natt, då Kristus bröt sönder dödens bojor och uppstod segrande ur graven.
O, hur underbar är icke din omsorg om oss, o hur ofattbar är icke din kärlek: för att friköpa tjänaren utgav du Sonen!
Saliga natt, som ensam lärde känna tiden och stunden då Kristus uppstod från de döda!
Detta är den natt, om vilken det står skrivet: ”Natten skall lysa så som dagen, ja, mörkret skall vara så som ljuset”.
Detta är den natt, då Herren fördriver allt ont, förlåter våra synder, ger nåd åt dem som fallit och åt de bedrövade glädje. Herre, helige Fader, tag därför emot vår lovsång och vår bön, som vi framför till dig i denna nådens natt.
Och liksom skenet från detta ljus fördriver mörkret, så låt det sanna ljuset, Jesus Kristus, lysa över alla människor, han som uppstått från de döda och lever och regerar i evighet. 

F: Amen, Amen, Amen!

Jesus Kristus är vår hälsa

Det är lustigt hur det fungerar ibland... I många år avfärdade jag psalmen 387 i psalmboken därför att jag tyckte att den började med ett så dåligt rim. "Jesus Kristus är vår hälsa. Han oss alla ville frälsa". Kom igen, liksom... Grötrim!  Det var heller aldrig en psalm jag någonsin hörde i kyrkan när någon annan valt psalmerna. Men... Så, för kanske fem-sex år sedan, sjöngs den i något sammanhang och jag blev helt såld. Det är nu min favorit-nattvardspsalm.

Det finns en annan översättning, "Jesus Kristus du är livet", i Katolska kyrkans psalmbok, men den texten har jag inte här. Den latinska texten - för psalmen är förstås från början på Latin - fanns dock på nätet och den är snygg. Det brukar iofs latinska texter vara. 

I Jesus Christus Nostra Salus ser man också en kul grej: begynnelsebokstäverna från vers 1-8 bildar namnet Johannes, vilket med all sannolikhet är en blinkning från psalmens författare, som ibland anges som Jan Hus men mycket troligare är biskopen Jan of Jenštejn (1348-1400). Jan är den tjeckiska varianten av Johannes. 

Jesus Christus, nostra salus,

quod reclamat omnis malus,

nobis in sui memoriam

dedit in panis hostiam.

O quam sanctus panis iste,

tu solus es, Jesu Christe,

panis cibus sacramentum,

quo nunquam majus inventum.

Hoc donum suavitatis

caritasque deitatis,

virtus et eukaristia,

communionis gracia.

Ave deitatis forma,

Dei unitas norma,

in te quisque delectatur,

qui te fide speculatur.

Non est panis, sed es Deus

homo liberator reus,

qui in cruce pependisti

et in carne deficisti.

Non augetur consecratus,

nec consumptus fit mutatus,

nec divisus in fractura,

plenus Deus in statura.

Esca digna angelorum,

pietatis lux sanctorum,

lex moderna comprobavit,

quod antiqua figuravit.

Salutare medicamen,

peccatorum relevamen,

pasce nos, a malis leva,

duc post ubi est lux ewa.

Ath quam magna tu fecisti,

dum te Christe impensisti,

panis et vini specie

apparentum in facie.

Caro cibus, sanguis vinum,

est mysterium divinum.

Huic sit laus et gloria

in saeculorum saecula.

Fram tågar Konungens banér

Vexilla Regis Prodeunt - "Fram tågar Konungens banér" är en hyllningssång till Kristi kors som komponerades av poeten, tillika Biskopen och Helgonet, Venantius Fortunatus. Den sjöngs, enligt Wikipedia, för första gången år 569 e.Kr i en procession när en relik av det Sanna Korset som skänkts av den Östromerske kejsaren till drottningen - tillika Helgonet - Radegunda av Frankrike fördes till klostret Saint-Croix (Det Heliga Korset) i Poitiers. Det är med andra ord en mycket gammal sång. Det finns flera svenska översättningar av den men den jag fastnat för är från 1934 och gjord av Niklas Bergius . Trevligt nog kan den sjungas till en fin polsk melodi som gjorts för en engelsk översättning. Se videon i denna post. Jag kommer sjunga Bergius översättning till den polska melodin på Långfredag i år. 

Fram tågar Konungens banér,
fram strålar korsets hemlighet:
det kors, där Livet döden fann,
och Livet döden övervann.

Din sida genomstungen blev
av lansens grymma hårda stöt:
att oss från syndens fläckar två,
ditt hjärta blod och vatten göt.

Fullbordat är, vad David sagt
med sina helga sångers ljud,
förkunnande för mänskors släkt:
från korsets trä regerar Gud.

Du allraskönsta träd, som fanns,
beprytt med kunglig purpurs glans,
du utvalt blev; i dödens nöd
du var Hans helga lemmars stöd.

Hell dig! i dina armar låg
vår högsta skatt. Du, likt en våg,
vägt smärtans lösepenning av
och bytet tog från död och grav.

O kors, vårt enda hopp, hell dig
i Kristi marters minnestid,
föröka nådens liv i oss,
du bot för all vår synd och skuld.

Treenighet, vår frälsnings brunn,
må varje själ, du seger ger,
högt lova dig i samfälld bön;
till korsets seger lägg dess lön.

Gud av nåd och väldig kärlek

"God of mercy and compassion" är en katolsk psalm för fastetid skriven av en Edmund Vaughan som om jag förstår rätt var präst. Den skrevs i tid till att publiceras i en psalmbok från 1849. Melodin är en fransk folkmelodi bearbetad av Pergolesi. "God of mercy..." är vacker men tuff, för den skyggar inte för att nämna syndens konsekvenser: död och dom. Helvetet, för att tala klartext. Den här psalmen kommer aldrig komma in i Svenska kyrkans psalmbok eftersom en betydande del av vår kyrkas högdjur inte tror på något helvete - och egentligen inte på Himlen heller (om Gud är ett språkspel och en beteckning för "det goda inom dig" så finns ingen hinsides verklighet) - men det innebär inte att den inte kan sjungas i gudstjänst, om man nu önskar det. Jag har gjort det vid tillfälle. Jag har också snickrat ihop en svensk tolkning (med en extra femte vers), som jag testat och finner helt sjungbar. 

God of mercy and compassion,
Look with pity upon me,
Father, let me call Thee Father,
'Tis Thy child returns to Thee.

Refrain:
Jesus, Lord, I ask for mercy;
Let me not implore in vain;
All my sins, I now detest them,
Never will I sin again. 

2. By my sins I have deserved
Death and endless misery,
Hell with all its pains and torments,
And for all eternity. (Refrain)

3. By my sins I have abandoned
Right and claim to heav'n above.
Where the saints rejoice forever
In a boundless sea of love. (Refrain)

4. See our Savior, bleeding, dying,
On the cross of Calvary;
To that cross my sins have nail'd Him,
Yet He bleeds and dies for me.
(Refrain)

Svensk tolkning:

1. Gud av nåd och väldig kärlek,
se på mig med ömhets blick
Herre, var du mig en Fader
Jag ditt barn som söker dig

Ref. Herre Jesus, var mig nådig,
låt min bön ej fruktlös bli,
All min synd jag vill bekänna,
må jag aldrig synda mer

2. Genom synden jag förtjänat
dom och straff och andens död,
avgrunds plåga, eld och smärta
detta i all evighet. Ref.

3. Genom synden jag förkastat
himlens frid och salighet
där de heliga för evigt
skådar Herrens härlighet. Ref.

4. Se vår Frälsare på korset,
plågas, blöder på dess trä,
för att sona världens synder,
går han själv i graven ned. Ref.

[5. Lovad vare Herren Kristus,
som mig löst på korset trä,
för den nåd som han mig skänker,
för den frälsning han mig ger. Ref]

Sjunga psaltarpsalm

I föregående post skrev jag om att "nynna sig igenom tidegärden" och att jag skulle återkomma om recitation av psaltarpsalm i en senare post. Detta är den senare posten.

Psaltarpsalmer är ett bökigt ord som betecknar de sångtexter som finns i den bibelbok som kallas Psaltaren. Ifall man bara säger psalmer är det också okej  - men då är risken förstås överhängande att det blir sammanblandning med de sånger som finns i kyrkans sångbok, psalmboken, som på grund av... ...anledningar... också kallas psalmer. Nej, då - ingen begreppsförvirring här inte.

Psaltarpsalmer läses, reciteras eller sjunges i "Kyrkans dagliga bön" - Tidegärden (se föregående post) men också i gudstjänster i kyrkan, tex i Högmässan, även om det inte är så vanligt i Svenska kyrkan. Det finns en psaltarpsalm angiven för varje söndag eller större högtidsdag på kyrkorådet.

Psaltarpsalmen är alltså Bibelord - alltså Guds Ord - och det är en urgammal tradition att sjunga och recitera dem. Vi vet inte hur det lät när de sjöngs i Jerusalems tempel (psaltaren är i Gamla Testamentet, originaltexterna är på hebreiska) eftersom inga noter finns kvar. Det finns i exempelvis den romersk-katolska kyrkan en egen melodi till varje psaltarpsalm. 

Mitt problem: Jag kan faktiskt inte läsa noter. Jag kan följa noter hyfsat, men jag kan inte ta en notbild och sjunga rakt av. Jag måste höra, sjunga med, repetera ad nauseam och lära mig utantill. Så avancerad som att sjunga varenda psaltarpsalm till sin egen melodi är jag inte. Nope. Jag använder tre olika melodier som jag lär mig utantill. Du hittar dem i videoklippet.

Tre psaltarpsalmsmelodier

De här melodierna har jag alltid med mig i huvudet och kan därför sjunga med minimal förberedelse. I klippet sjunger jag samma text på de tre melodierna.

Den första melodin, som är modern och från Polen, fungerar om antalet meningar är delbart på fyra (man kan inkludera ett avslutande "ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande, nu och alltid och i evigheters evighet, Amen" i detta). 

Den andra melodin är medeltida och "allmäneuropeisk". Den fungerar på alla psaltarpsalmer. Här är för övrigt ett klipp där jag och några kollegor sjunger [Psaltarpsalm 130] i stämmor, på denna melodi. 

Den tredje melodin - som är ett improviserat mish-mash borde fungera på de flesta psaltarpsalmer men gör det inte. Den fungerar på vissa. Man får provsjunga och se om det fungerar innan man testar skarpt.