Nej, jag har inte varit så aktiv på bloggen som jag önskat. Det beror på två saker: 1) mycket annat att stå i och 2) det inte helt obökiga gränssnittet. Blogger har fått fler funktioner sedan sist jag bloggade - men det har inte nödvändigtvis gjort saker enklare.
Hur som helst: Jag återupptäckte idag en psalm som jag glömt bort - nämligen den fina 636: "Det finns ett land av ljus och sång". Det är en psalm om Himlen och jag tycker om bildspråket där Himlen inte liknas vid något molnrike utan beskrivs som "ett morgonland i evig vår, med blommor, äng och skog". Det är ett bra bildspråk, eftersom Himlen är en plats - som jag brukar säga - i Gud och därmed genomsyrad och alltigenom präglad av vem Gud är. Och Gud är inte bara den Odödlige och Oförgänglige - han är också Livets Källa. Ett land helt präglad av Gud är alltså ett land som formligen svämmar över av liv, där det växer så det knakar, grönt, prunkande, överdådigt.
Sedan upptäckte jag att man kan sjunga psalmen på den fina polska melodin till "Fram tågar konungens banér". Man får modda lite i slutet på varje vers, men det låter skapligt. Här ett förfärligt klipp inspelat på min mobil och publicerat på instagram:
