"Lyssna till din kropp" sade den svenskkyrkliga meditationsledaren.
Och jag lyssnade.
Kroppen sade att det gjorde ont i foten, att det hade varit bra med ett par timmars sömn till, att lite mer fibrer i kosten troligen inte skulle skada, att fet högrev körd i tryckkokare är jämra gott och att jag har ett näshår som behöver noppas.
Nej, min kropp är inte direkt en källa till visdom utan lämnar rätt sakliga och animala upplysningar om hur jag mår och känner mig och vilka cravings (eller "begär"/"lustar" om du så vill) som står på agendan. Det gör den vare sig jag mediterar eller inte.
När min hjärna går på högvarv och snurrar in sig i sig själv kan jag förvisso försöka få den att hålla käften ett tag genom att koncentrera mig på andningen eller matsmältningen eller något sådant. Men något som jag påstår fungerar bättre är att be. Och här är dagens tips från coachen: att plocka fram en Tidegärd och nynna sig igenom den aktuella tidebönen - det fungerar jättebra. Du får både Guds Ord och avslappning på samma gång.
Men... Men... Jag har ju ingen Tidegärdsbok, säger du. Nej, men du har säkert en mobiltelefon, eller hur? Då är det bara att ladda ner den som app. Finns till båda I-phone och Android. Sök på tidegärden, så hittar du.
För att göra en lång historia kort är tidebön ursprungligen en typ av kloster-/kyrkobön som är tänkt att bes vid särskilda tidpunkter så att hela dagen liksom stängslas in ("gärdas in", därav namnet) av böner. När jag skriver "nynna sig igenom" så är det för att recitation av psaltarpsalmer (dvs de sångtexter som finns i bibelboken med namnet psaltaren, inte psalmer i ex svenska kyrkans psalmbok - som, om du frågar mig, både heta sångbok och inte psalmbok) är en betydande del av tidebönens ordning - och det är mycket roligare att sjunga/recitera psaltarpsalmer än att bara läsa dem. Mer om recitation av psaltarpsalmer kommer i en senare post.
