Apostladagen: Predikan

 

Fjärde efter trefaldighet: Predikan

 

En Franciskansk bön

Översättning och lätt bearbetning av en bön jag hittade på nätet för länge sedan - och som enligt uppgift har sin bas i en meditation av Franciskus av Assisi över Herrens bön. Om den verkligen är det vet jag inte. Troligare är att det är Franciskan bön - och att den är rätt modern. Hur som...
 
Helige Herre Gud,
Helige starke Gud,
Helige odödlige Gud,
Skapare,
Återlösare,
Tröstare,
Räddare,
Himmelske Fader,
Son och Helig Ande:
Du som är i Änglarna och Helgonen,
Du som upplyser oss,
för du Herre, är ljus:
Du som upptänder i oss kärlekens låga,
för du Herre, är Kärlek:
Du som vill bo i oss och fylla oss till bredden med glädje,
för du Herre, är det Högsta goda, den Djupa glädjen, vårt Eviga väl,
från vilken allt gott flödar
ur en outsinlig källa,
Du, utan vilken inget gott kan finnas,
Må ditt Höga namn bli helgat.
Må kunskapen om dig växa sig starkare och klarare i oss,
så att vi kan känna vidden av din välsignelse,
oförgängligheten i dina löften,
höjden av ditt majestät,
djupen av dina domslut;
Låt ditt rike komma,
härska du i oss i din nåd,
gör oss värdiga ditt rike,
så vi får skåda ditt ansikte,
omslutas av din kärlek,
vara i din närhet,
och glädjas i dig för alltid.
Må din vilja ske, på jorden så som i Himlen;
så vi kan älska dig av allt hjärta,
önska dig med hela vår själ,
med hela vårt förstånd tillbe dig,
och i alla tankar, ord och gärningar Ära dig,
med all vår kraft,
med all vår kropps- och själs förmåga
ställa oss i din Kärleks tjänst,
så att vi kan älska vår medmänniska som oss själva.
I åminnelse, förståelse och vördnad av och inför Kristi kärlek,
ord och verk, allt han sade och allt han led för oss;
ge oss idag det bröd vi behöver;
och det himmelska bröd och den välsignelsens bägare som är vår Herre Jesus Kristus själv;
hans kropp bruten för oss, hans blod utgjutet för oss, våra synder sonade i hans eviga offer.
Förlåt oss våra synder.
Rena och helga och uppbygg oss genom kraften i din död och uppståndelse;
genom den Saliga Gudsmoderns och alla de heligas föredöme och förböner.
Hjälp oss förlåta dem som står i skuld till oss;
be för våra fiender,göra gott mot alla människor,
- och hjälp oss att motstå alla frestelser och prövningar;
de uppenbara och de osynliga,
de tillfälliga och de beständiga:
Bevara oss från allt ond,
det onda i det förgångna,
det onda i vårt nu,
det onda som kommer.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
så som det var av begynnelsen,
nu är och skall vara,
från evighet till evighet.
Amen. 

En synnerligen gammal nyhet om psalm 606

Det här är verkligen inte någon nyhet alls - men jag blev just påmind om att textförfattaren Eva Norberg skrev om andra versen på psalm 606, "det gungar så fint", på begäran. Psalmens andra vers sådan den står i psalmboken innehåller nämligen en formulering som inte sällan känns ganska märklig, nämligen "Du är aldrig ensam och oönskad mer, för du hör honom till"... För även om det nog finns många barn som tragiskt nog känner sig ensamma och oälskade, så har väl ändå många - jag hoppas de flesta - föräldrar som älskar dem. Och de vet om det. Sörjande föräldrar på en barnbegravning mår nog inte bra av en antydan om att de nog inte älskade sitt barn egentligen - så Eva Nordberg skrev om andra versen. 

Psalmen lyder då: 

1. Det gungar så fint när han bär dig, mitt barn. Han går på så mjuka sandaler. Hans mantel är vävd av det lenaste garn. Hans arm är så stark, hans doft är så ren. Han känner var rot och var grop och var sten, och han nynnar en sång, som han gjorde en gång till stjärnornas ljusa koraler.

2. Mitt barn, du är buren i Skaparens famn. Han andas intill dig så nära. Han håller omkring dig. Han känner ditt namn. Han gråter med dig, han ler när du ler och aldrig han lämnar dig vad som än sker, för du hör honom till, Herren Jesus, som vill till himmelens glädje dig bära.

Klar förbättring, om du frågar mig.

Johannes döparens dag: Predikan

 

Midsommardagen: Predikan

 

Vårt dop - första söndagen efter trefaldighet: predikan